Jag satte ihop en kalender av fotografierna från Museum Gustavianums föremålsarkiv. Den blev en fin lösning för att presentera texterna ur jubileumskalendern för Vendels kyrka. Det ledde till att jag började arbeta med presentationer av runkalendern i olika sammanhang. En dag for jag till barnverksamheten i Vendel. Det var fyra öppna och intresserade pojkar på fritidsverksamheten. De undrade över mitt skägg och jag berättade att jag vill se ut som männen i kyrkmålningarna. De förstod vad jag menade, så jag antar att de brukar titta på bilderna när de är i kyrkan.
Jag provade en idé för att göra runstaven intressant. Jag klippte ut och satte samman en runstav i helfigur som motsvarar kalenderutställningens. Jag hade några utskrifter av kalenderbitar som jag gjort tidigare. Dessa klippte jag rent så att de blev som pusselbitar och lät barnen leta efter bitarnas rätta plats på staven. Vi satt runt ett bord och samtalade samtidigt om kalender och helgon. Jag berättade historien om S Lars som symboliseras av ett halster vid 10 augusti. Han grillades till döds, men undflydde plågorna genom sina böner, så att han helt lugnt kunde dö med orden: "Nu är det dags att vända på steken". Att kristendomen segrade över bödlarna, genom att lida utan motstånd, blev ett sätt att se på historien. Ett annat synsätt handlar om att minnas ett datum med hjälp av drastiska berättelser. Så berättade jag om att kalendern startades under Julius Caesar och att årets mörkaste dag när Jesus föddes var den 24 december. När kristendomen införde den romerska kalendern var 21 december årets mörkaste dag och när kalendern kom till Sverige var vintersolståndet 11 dagar före jul som i visan Lusse lelle. Sankta Lucia är ett exempel på ett känt helgon. Förr i världen räknade man dagar före och efter helgondagar i stället för dagens nummer i månaden som vi gör nu. Så det gällde att komma ihåg helgonen.
Vi jämförde runstaven från 1600-talet med en plansch från 1700-talet. Vi pratade om runorna och att man kan skriva dem fram eller baklänges och spegelvänt. Jag berättade och visade att jag gjort om runorna på min egen runstav för att sju dagar skulle få plats på bredden av min tumme.
